Vill DU vara med i vår video?
Vi efterlyser fotografier/porträttbilder till medverkan i videon till låten DIRT TO THE WORLD!
Inom kort kommer vi dra igång inspelningen av videon till en av låtarna på vårt kommande debutalbum! Vår gode vän, tillika mediamogulen, Klas Lignell kommer stå som ansvarig för denna produktion. Skildringen kommer utgöras av en resa genom samtiden med en nostalgisk retrospektiv blick. Naturligtvis vill vi inte framstå som alltför kreativt upptagna varför vi även kommer hålla oss till sedvanliga och väl använda rockposer samt en mycket lätt dos av pyroteknik. Låten i fråga heter DIRT TO THE WORLD och behandlar (utan att avslöja för mycket av lyrikens konstnärliga djup) den lilla människan mot den stora elaka grönjävliga-kapitalist-moderat-homofob-kristdemokrat-sexist-skit-världen. Förutom ett visst inslag av Mark Knopfler-doftande gitarrer så är denna mid-tempo poplåt förgylld av en hel del stämsång. Låtens text finns att läsa längst ned på denna sida. Era öron får dock inte höra underverket på ett tag ännu.
Till denna videoproduktion söker vi nu efter porträttbilder av människor! Dessa ämnar vi att elda upp eller förstöra med videokameran som vittne. Vi tycker det vore otroligt roligt ifall våra vänner ville skicka in porträttbilder av sig själva som vi får använda till denna sak. Vid intresse så går detta till som följande:
Skicka en digital bild till: hwermelin@hotmail.com
Jag kommer senare framkalla bilderna för att kunna använda dem i videoproduktionen. Bilden bör vara hyfsat väl upplöst och vara hyfsat i formen av en porträttbild dvs att ni syns tydligt med blicken riktad mot beskådaren.
DIRT TO THE WORLD
You and I were cool but we weren’t anything but dirt to the world. Some shifts at a traffic light. Nothing to the world. The two of us had some months in the sun. Anything and then we were gone. Some steps on the Avenue and then we were through.
But you and I were one of a kind. One world. The one that flies away as time changes its mind. Well, I never changed mine. You and I were gone to the wind. At least it was all-in. Back then we belonged to what was. Now it’s changing. But you and I were one of a kind. One world. The one that flies away with time.
We both talked a lot and aloud. Proud, we walked the earth in our private clouds. A piss-break, a shift-change and we started to shroud. Well, the blast that we had had to pass. You were always a hit with that ass. I look at you now and realize it would never last.
But you and I were one of a kind. One world. The one that flies away as time changes its mind. Well, I never changed mine. You and I were gone to the wind. At least it was all-in. Back then we belonged to what was. Now it’s changing. You and I were one in a, you and I were one in a million. Some shooting stars. But I still believe there’s a spark in our hearts. You and I were one in a, you and I were one in a million. Some shooting stars. At what time was it that you lost yours!?
Insamlingen till Cancerfonden avslutad
Med vår insamling till Cancerfonden lyckades vi skrapa ihop 2150 kr tillsammans. Jag hade ju hoppats på 10 000 kr, men va faan å andra sidan, det är tuffa tider. Cancerfonden delar totalt ut 391 miljoner kronor till svenska cancerforskning! Vårt gemensamma bidrag räcker ju i varje fall till ett par extra provrör. Tack för era bidrag! Låtarna kommer ligga ute för nedladdning ett tag till.
Henke Wermelin 3.0
Hösten har spenderats med två företaganden där det ena varit fortsatta inspelningar av debutalbumet! Senast lade jag och Joar sång på alla spår och dessförinnan lyckades Sarah lägga i princip alla sina körer. Leo och Joar har börjat köra in elgitarr respektive orgel, så nu återstår ett inspelningspass av slagverk/perkussion, ytterligare blås samt säkert en del missar som ska tas om. Man skulle väl kunna säga att vi har kommit till hälften i varje fall 
Det andra företaget denna höst har varit att repa in två nya medlemmar! Detta då Danne gjorde sin sista spelning med oss i mitten av september när vi spelade på Östra Hamngatan! Trist som fasen, men sånt är livet. Danne ska satsa på sitt eget band och det kommer såklart bli grymt bra. Leo tackades av som gitarrist i juni – och med en del tur lyckades vi värva två nya grymma musiker: Sofi Nordin på bas och Mia Wiklund på gitarr!
I helgen sticker jag till Malmö och spelar solo på en privat fest – och i december kommer vi förmodligen göra ett smärre framträdande på Studio Chanslös julfest lördag den 17/12! Flera mycket bra band kommer spela, återkommer med mer information när allt är klart!
En dag i Guds hus
Vi behövde ju ett piano till inspelningen. Ett som var stämt och lät bra. Så med ljus och lykta letade jag efter ett välstämt piano i ett par veckor. Många hörde av sig och gav mig erbjudanden om att få pianon mot hämtning, att få komma och låna mer eller mindre ostämda pianon eller att få låna elpianon. En hel drös med pianon helt enkelt. De finns överallt. Mer eller mindre ostämda pianon. Tack för alla erbjudanden! Slutligen fick vi i varje fall låna ett piano av självaste kyrkosamfundet! Ett som skulle vara stämt. Så en dag, tämligen tidigt på morgonen, stegade så jag, Joar och Sarah in i Guds hus. Där stod ett tämligen anspråkslöst piano men det lät gudomligt!
I den andra änden av kyrkan återfanns den makalösa kyrkorgeln och det märktes att orgel-Joar bara knappt kunde hålla sin orgelfingrar i styr. Den ser ju faktiskt inte alls ut som en orgel, snarare mer som ett stort element. Eller som någon slags fläkt, eller som flygplansmissiler liggandes i typ blomlådor. Pianot däremot, det såg ut som ett piano och Sarah informerade oss om att det var av ett tyskt fabrikat samt att dess namn betyder ”mögel” på svenska – vilket roade oss till en viss del.
Det var väldigt fint i kyrkan. Som vanligt luktade det på det där allsmäktiga sättet som det gör i en kyrka – och som vanligt kändes det som det gör när man går in i en kyrka. Efter en stunds fixande och trixande med diverse inspelningsutrustning så kunde Sarah i vanlig ordning börja avverka låt för låt i rask takt. En tagning per låt. Max! Under tiden samtalade jag och Joar om livet. Jag kunde inte sluta tänka på Tredje Mosebok 18:22 som säger: ”Du skall icke ligga hos en man såsom man ligger hos en kvinna; det är en styggelse.” Det är ett väldigt konstigt uttalande, för att ifall man ligger med en man på samma sätt som man ligger med en kvinna, då är det ju ingen man som man ligger med. Då är det ju en kvinna man ligger med – och folk hade väl inte börjat byta kön på den tiden Gud levde!? Vi övergick tämligen fort till att istället spela Rocketbird samt kände oss tvungna att göra vissa saker i kyrkan.
De bästa egenskaperna med min Gud är att han [sic] är förlåtande och uppskattar humor och ironi. Bra var annars också akustiken i hans hus. Vi var fullständigt betagna av akustiken i kyrkan och eftersom vi har en hel del nya låtar – bortsett från albumet vi håller på spela in – så sjöng jag och Sarah kvickt in en ny låt med min lilla guitalele som komp. Det lät helt förträffligt! Vid dagens avslutning var vi jädrigt slutkörda och då återstod bara en repning med hela bandet på kvällen… Inte lika bra akustik i replokalen, men det lät bra inför lördagens spelning tillsammans med The Confusions! Vi ses då!
Intervju med SU – spelning med The Confusions
Äntligen fick man lite uppmärksamhet från jobbet! Sahlgrenska sjukhuset intervjuade mig angående insamlingen till Cancerfonden: http://www.sahlgrenska.se/sv/SU/Aktuellt/Nyheter/suNytt/Samlar-in-pengar-till-Cancerfonden-med-poplat/
Inom kort ska vi börja ta itu med inspelningen igen. Först ut ska Joar spela in Sarahs piano och sång. Därefter spelar Oskar in min sång. Det kommer bli mycket huller och buller, så jag måste nog sätta mig och lägga slasksång och gitarr över trum- och basgrunderna så det finns något att spela till.
Sen så kommer vi genomföra en mysig liten spelning i Studio Chanslös tillsammans med The Confusions (Sundsvall) lördag 20 augusti! The Confusions firar 20 år som band i år och är ett riktigt proffsigt gäng. Kolla upp dem här! http://www.theconfusions.com/
Grunderna till albumet är satta!
HENKE WERMELIN AND THE JED KHALIDS AND OSKAR KARLSSON
TRUMMOR + BAS = SANT
Helgen bjöd på riktigt skitväder så det uppstod en skaplig fiskeabstinens när hela veckoslutet istället spenderades på Artisten tillsammans med Oskar Karlsson. Målet var att sätta grunderna, dvs trummor och bas, till tio låtar som ska utgöra vårt debutalbum! Jag, Danne och Kalle har förberett oss med en handfull sånglösa rep och det kändes som om vi hade en god chans att nå målet.
Man kan trumma på allt. Övning ger färdighet.
Kalle och Oskar möttes upp på fredagen för att välja ut ett lämpligt trumset ur Musikhögskolans digra sortiment. Jag kan inte så mycket om trummor, tum eller märken. Jag vet inte mer än att de valde ett trumset. Kanske ett Gretsch!? Bra lät det hursomhelst. Så på lördagen kunde vi koncentrera oss på att ställa in ljud i ett par timmar, gå och äta sushi för att sedan sätta hela fem låtar på eftermiddagen. Förutsättningarna för att lyckas kändes därför som tämligen goda när vi avslutade på kvällskvisten.
De tio låtarna fick till slut varsin röd bock.
Söndagen var ännu mer blåsig och regning. Runt tre träffades vi och fortsatte i rask takt att avverka låtar. Kvar hade vi främst en hop av de mer lugna låtarna. Visst gjordes en hel del omtagningar men det gick jäkligt bra! På söndag kväll kunde vi pricka av alla tio låtarna och nu har vi istället en helvetes massa pålägg framför oss! Planen är att först lägga min sång med Oskar inom ett par veckor samt därefter kommer Joar ta över och spela in resterande pålägg. Här nedan följer ett jam inför inspelningen av låten med arbetsnamnet ”I Need Josh Rouse”.
Eat Your Money
Tack till alla som kom och bevittnade oss på Sticky Fingers förra lördagen! Det blev en trevligt kväll och en bra spelning, även om bandet var reducerat till en viss del. Vi hade superb hjälp av Miklo på piano som vikarierade för Sarah denna kväll. En annan trevlig bekantskap var kvällens andra band, Light Parade som nyss släppt en E.P. på West Side. En lustig bekantskap var plexiglaset runt trumsetet som tydligen blivit ett stående inslag på Sticky. Bra för ljudet och hörseln, men ett absurdt inslag på scenen! Nu syns alla trummisar t.o.m. ännu sämre än tidigare… Stackarna.
Vi spelade sex nya låtar och jag tänkte bjuda på ett liveklipp av en av dessa. Eat Your Money som jag började skriva dagen efter valresultatet förra hösten som en kampsång mot borgarjävlarna. Ni vet säkert om det där gamla indianordspråket; ”Först när det sista trädet huggits ner, den sista floden förgiftats, den sista fisken fångats så kommer ni att förstå att man inte kan äta pengar!” Nu är det ju så att Thomas Di Leva sagt att ”ingen äger orden” och således har jag inte stulit något här…
